4 februari 2008

Någonting är ruttet på andra sidan Öresund


Häpen nås jag av beskedet att en dansk domstol beslutat att torrentsidan thepiratebay.org ska göras otillgänglig för danska nätsurfare.

Detta är så klart allvarligt för danskarna och för Internet.

Censur är något som vi vanligtvis förknippar med diktaturer, men vi måste nog vänja oss vid att när gamla institutioner känner sig hotade kommer de att göra allt de kan för att stoppa det nya.

Fildelning är en del av det nya som hotar det gamla. Alltså vill det gamla att det nya ska bort.

Istället för att anpassa sig till det nya missbrukas juridiken för att få bort konkurrensen.

Konkurrensen, ja. För allt som länkas från Piratebay är inte möjligt att köpa i närmsta skivbutik. Vissa lägger dessutom upp egen musik gratis för att nå ut till fler och nu stoppas de av okunniga danskar.

Marketing direktør Jesper Bay från danska Ifpi är ännu en av dessa ryggradslösa människor som ingenting lärt av historien. Dessutom framstår han som besvärande obegåvad:

Det kommer att bli rättsfall, men det är ingen hemlighet att vi helst hade sett att det här hade lösts på frivillig väg i dialog med internetoperatörerna. Vi har ingen större lust att lägga tid, kraft och pengar på att driva rättsfall, säger Jesper Bay.

Nej, självfallet inte Jesper. Fängelsestraff som affärsmodell är ju dina uppdragsgivares verklighetsfrånvända melodi. Definitionen av frivillighet kan så klart diskuteras när någon står bakom ens rygg med en juridisk machete beredd att hugga hårt och skoningslöst.

Fast nu är det ju förmodligen möjligt att ta sig runt en spärr. Majoriteten av vårt grannlands användare kommer dock inte att orka lära sig det. Folk är lata och det vet Ifpi. Många kommer istället att söka sig till andra sajter. Ja, för sådana finns det gott om. The Pirate Bay råkar bara inneha det största symbolvärdet.

Att sedan rapidshare.com – som tar betalt för piratkopior – har en mångdubbelt större besökarskara över hela världen än Piratebay är mindre viktigt utifrån Ifpi:s horisont. Deras resonemang är inte heller särskilt logiska och baseras sällan på empiri eller riktig forskning.

När en farlig intresseorganisation tillåts diktera villkoren för allas vår framtid är det illa ställt.

Ja, någonting är ruttet på andra sidan Öresund. Det är nu hög tid att vakna upp ur trivseltänkandet, inse hotet mot vår framtid och sedan försöka göra något åt saken innan den skämda lukten sprider sig in över vårt eget land.

3 kommentarer:

Anonym sa...

det är skönt att se att Irans, Saudi Arbiens och Nord Koreas medborgare har samma demokratibekymmer, som danskarna! Jag säger som Ernst Hugo, den Store: DANSKDJÄVLAR!!!

S. sa...

Just statens lust till censur för att hindra, stundtals ideologisk information som i Lennarth Eriksson och Björn Fries korståg mot Flashback under 90-talet, eller som i detta fall information som privata intresseorganisationer ogillar, är någonting som vi tyvärr måste vänja oss vid. Att upplevelseindustrin självklart inte gillar att deras verk sprids gratis på Internet är inte något konstigt eller förvånande. Inte heller att de på grund av detta lobbar på tex. politiker. Det farliga och kanske nya scenariot är att vi i både Sverige och Danmark, och säkerligen fler länder nu drabbas av, är att vi nedmonterar staten som suverän maktutövare. Att antipiratbyrån i Sverige får ge fram bevis (och i framtiden kanske till och med utreda brott) och att IFPI i Danmark har fått ta ett sådant utrymme i den offentliga beslutsfattningen så att danska staten stryper tillgången till information är farligt.

Personligen så laddar jag inte ner illegalt. Jag har gjort det rätt mycket när jag var yngre men när jag började tjäna pengar så började jag köpa mer och mer. Men valet vi har att göra är ifall vi väljer att strypa den fria tillgängligheten till Internet utan övervakning eller försöka vinna ett fåfängt krig mot illegal nedladdning. Utan att försöka demonisera så tror jag att saken sett i sådant ljus får de flesta att välja fritt informationsflöde.

Därimot så har den skämda lukten redan passerat gränsen för länge sedan. Den svenska eftergiftspolitiken under andra världskriget är ett djävligt bra exempel. Men vi i Sverige har ändå blivit signifikant liberaliserade i fråga av information under de sista årtiondena. Att vi inte har ett mediamonopol längre och att vi mer eller mindre avskaffat den filmcensuren för vuxna är landvinningar för oss alla. Frågan är nu ifall pendeln håller på att byta sida.

Anonym sa...

Så jädra lätt att gå förbi. I Sverige skulle aftonbladet haft lösningen på förstasidan.