10 januari 2008

Om god ton i fildelningsdebatten


Idag har Andreas Ekström skrivit en artikel i Sydsvenskan där han försöker sammanfatta den pånyttfödda fildelningsdebatten och samtidigt konfrontera några av motståndarsidans argument.

I samma tidnings Kulturblogg skriver Ekström sedan om han redan fått flera bra mejl och att debatten "växer upp". Tonen i svarsmejl och kommentarer har tydligen blivit mer städad. Fast om man nu ska snacka om att växa upp är väl den retoriska förvrängningen av ordet fildelare till filtjuv knappast något en neutral betraktare skulle förknippa med god ton. Avslutningen bidrar inte heller särskilt mycket till att hyfsa debatten:

Dumskallarnas sammansvärjning är slutligen här.

Jo tack. Ekström tycks mest vara ute efter att väcka uppmärksamhet och provocera och han lyckades ju ganska bra med det.

--------------------------------------------------------------------------------

En annan vinkling på fildelningsfrågan handlar om vad folk som inte längre betalar för t.ex. musik lägger sina pengar på. Svaret är enkelt: konserter. En konsument kan ladda hem Lucinda Williams senaste album utan att betala, men sedan välja att lägga 500 spänn på en konsertupplevelse. Och Lucinda är nog nöjd så länge hon kan leva gott på sitt musikskapande.
















Notera att jag skrev konsument. Alla konsumerar vi musik i någon form. Vissa köper fortfarande skivor, andra går på konserter eller åker på festivaler. Pengarna finns. Frågan är bara var vi vill satsa dem.

Det finns alltså en stor ekonomisk potential i att hitta affärsmodeller som passar in i den snabbt föränderliga värld vi lever i nu. Kanske kan möjligheten för "fildelare med dåligt samvete" att betala direkt till sina favoritartister (utan dyra mellanhänder) vara en väg att gå? Jag vet mängder av artister som jag gärna hade stöttat med en femtiolapp då och då, men där jag knappast har lust att betala 150-200 kronor för en bit plast. Och där jag dessutom vet att endast en bråkdel av den betalade summan verkligen hamnar i rätta händer.

Framtiden får utvisa vilka strategier som visar sig vara mest lönsamma. Konfrontation eller anpassning, det är frågan.

Inga kommentarer: