Reserapport 2

Det är kallare i år jämfört med tidigare år. Temperaturen kryper upp till 17-18 grader vid fyratiden och hasar sedan tillbaka ner igen. I skuggan kan det vara lite ruggigt när en kall havsvind letat sig in mellan bergsmassiven, men i solen är det underbart. Vilken skillnad i energi efter en halvtimmes läsande i det starka ljuset!

I måndags skulle jag ha sprungit, men det blev bara en rask promenad uppför en ganska brant sluttning. Stigen slingrade sig inbjudande och efter 30 minuters svettigt kämpande var vi uppe på toppen. Där kunde man se att det fanns ännu högre stigningar på andra sidan dalen, precis som det brukar vara i alla bergskedjor. Klättringen ner igen var helt odramatisk, men det gällde att ha tungan rätt i mun, se till så att man satte ner foten på rätt ställe.

Igår sprang jag min mördarrunda. Det mordiska i bansträckningen ligger i stigningarnas antal och lutningsprocent. Som alltid övergick emellertid ”att jogga hela tiden” till ”intervaller med snabbare löpning”. Utmattningen efteråt var dock densamma.

Dagarna går snabbt. Jag har fullt upp och läsningen fortskrider enligt planerna. Sedan jag kom hit har jag nu hunnit med fem romaner. Fyra återstår och det borde jag hinna med. Läsningen som livsfilsofi under en vecka…

Jag gillar frukt och grönt mycket mer här än hemma. Inget ont om Coop Nära i Lund, men den lokala affären slår dem med hästlängder. Bananerna är spanska och smakar mer än de långväga gästerna från Central- eller Sydamerika. Salladen är läcker och tomaterna smakar. Ja, tomaterna smakar faktiskt. Ni läste rätt. Det är ett nöje att äta en god pastasallad under sådana omständigheter.

En annan njutbar detalj är att kunna köpa lokalt producerad chorizo där det syns att korvarna knutits samman av en mänsklig hand. Det ser så mycket trevligare ut då, långt bort från den svenska inplastningsivern.

Idag fyller jag år. När jag vaknade visste jag för en gångs skull inte om det. Är det ett tecken på att man har blivit gammal? Nåväl, 28 år är ingen ålder att tala om, men om två år fyller jag 30 och då kommer väl åldersnojan på köpet. Vi får se.

Om blogger inte lurar mig ska detta vara blogginlägg nummer 100 sedan starten. En passande dag att jubilera på. Men nu ska jag sätta mig i solen och börja på en ny bok.