Jag ska gifta mig med Julia Stiles!

Livets beslut måste, såväl i det lilla som i det stora, bestå av en förnuftig balans mellan spontanitet och planering. Långsiktigheten ger en trygghet att bygga vidare på, medan det plötsliga infallet ger oväntade äventyr och öppningar som annars hade varit stängda.

För tjugo minuter sedan fattade jag ett beslut. Jag vill inte påstå att detta beslut är särskilt genomtänkt. Det kan till och med anses vara omoget, omotiverat och onödigt utopiskt, men vad spelar det för roll en kväll som denna.

Om jag ska vara helt uppriktig är beslutet baserat på en ögonblicksbild. Tanken hade aldrig slagit mig tidigare. Det var första gången jag såg möjligheten, första gången jag struntade i alla hinder som finns. Ja, det finns gott om hinder. Sannolikheten, till exempel. Sannolikheten att mitt liv förändras i enlighet med mitt beslut är nära noll och det gör mig ingenting. Inte en kväll som denna.

Jag ska gifta mig med Julia Stiles. Det har jag bestämt.


Skådespelerskan Julia Stiles. Hon vet bara inte om det än.

Livet är att kompromissa. Spontana drömmar krossas mot verkligheten, löses upp, försvinner. Utstakade stigar växer igen. Det som ena dagen verkade så självklart är nästa dags ångestfyllda kval.

Vänner kommer, vänner går. Viskar i mitt öra, ger mig goda råd. Lyssnar, lyssnar inte. Lyssnar, lyssnar inte. Lyssnar.

Julia Stiles-grejen kom jag på alldeles själv. Tänk vad glada alla ska bli. Julia Stiles av alla kvinnor. Julia Stiles! Tänk…

Tvivlarna kommer att klaga och klagarna kommer att tvivla.

Dörrar kommer att öppnas. Fönster kommer att stängas. Förändringarnas tid är här.

Jag ska gifta mig med Julia Stiles!