Som ett litet test tog jag alla rubriker från knuff.se och skapade en dagsfärsk aktualitetsdikt. Den fick heta "knuff.se 18:27". Inga länkar. Ingenting. Ganska tråkigt, absolut, men också ganska talande för att sidan ifråga inte precis lyckas fånga upp det mest relevanta alltid.
knuff.se 18:27
Transfetter ökar risken för bröstcancer
Vad utger din blogg DIG för att vara?
Reinfeldt ber Kina släppa fångar
"Regeringen måste förbjuda förtidspension till unga"
Rosetta - pirat OCH god konsument
Sveriges största bloggsajt hotas av stängning
De bloggar sig till döds
Reinfeldts klädchock
Här är alla offer utom offren
Grytan
Moby Goes Gratis
Plundrarna
Det är något orwellskt över alliansregeringen
Lärarna blir färre i Stockholm
Falsk riven ost lurar kunder
Ambient Sweden: Sverige som framtida IT-nation
Fransmännen fick inte som de ville...
12 april 2008
knuff.se 18:27
11 april 2008
Ellen Page glänser i The Tracey Fragments
Ellen Page var lysande i Hard Candy och helt okej i Juno. I The Tracey Fragments (2007), som jag kollade in igår, var hon tillbaka i gammalt gott slag. Förvisso experimenterade regissör Bruce McDonald (lite väl) mycket med delade bildrutor och massvis med små effekter hela tiden, men på något underligt vis sjönk jag ändå in i filmens skruvade och på samma gång väldigt sorgsna värld. Detta är en konstig liten film (77 minuter kort) som det kan vara kul att se just för att Ellen Page är en av framtidens stora skådespelerskor. Är du däremot inte intresserad av Page kommer du nog inte heller att gilla The Tracey Fragments något vidare. Betyg: 6 av 10.
Här får ni ett antal vidcaps från filmen, varav flera är beskurna. (Och som vanligt klickar ni på bilderna för att göra dem lite större.)
10 april 2008
På spaning efter Maud
I förmiddags begav jag mig ut på spaning efter Maud och en stund senare kom jag hem med tre riktigt fina fynd.
1. Petra Mede snuskar till det alldeles i Parlamentet när hon ska uttala sig om "den riktiga Maud". (Känsliga tittare varnas!)
2. Rachel Mohlin är stjärnan som gör det värt att lyssna på Public Service varje vecka. Hennes Maud hör till mina personliga favoriter.
3. Shampoo Rising-Annina noterar att Mauds frisyr förmodligen är vanligast i Sverige. Maud-klonerna finns överallt.
Maud? Ja, detta är Maud.
9 april 2008
Veckans låtar 15
Feist håller ställningarna i toppen, fast med en annan låt. Klicka på titlarna för YouTube-länk.
8 april 2008
Nu har jag äntligen sett Juno...
...och frånsett tre eller fyra varmt välskrivna scener var nog detta det mest tillgjorda och diaboliskt beräknade spektakel jag sett på länge. Effektivt, javisst, men ack så tomt och krystat. Mitt under filmen upptäckte jag till och med en person i min soffa som stönade i plågor samtidigt som han dunkade fjärrkontrollen mot pannan. Den personen var jag själv. Återkommer eventuellt senare i veckan med fler reflektioner.
Ellen Page som Juno MacGuff i Juno.
Talking Heads - Psycho Killer (feat. Charles Manson)
Här får ni se en hemmasnickrad video som är ett montage av olika Charles Manson-relaterade bilder och klipp. Särskilt inledningen är helt fantastisk. Och dessutom gillar jag ju låten...
7 april 2008
Hollywoods hetaste män: # 7
Vi har nu passerat listans mitt. Charmig sjua är:
Joaquin Phoenix, 33.
Filmer i urval: To Die For (1995), Gladiator (2000), Quills (2000).
Höjdpunkt: Fullkomligt övertygande som Johnny Cash i Walk the Line (2005).
Motivering: Trots medverkan i en del mindre lyckade filmer har Joaquin kört på, gjort sin grej och överlevt, etablerat sig nära toppen. Rivers brorsa lever lika mycket på sin intensiva närvaro som på sin kraftfullt maskulina utstrålning. En ikon inom sin egen lilla genre.
Prognos: Osäker. Den fortsatta karriären kan gå precis hur som helst. Den statusmässiga trenden är dock uppåtgående.
6 april 2008
Magiska filmposters: del 3
En sparsmakad design som samtidigt bejakar en suggestiv känsla. En skenbar enkelhet möter en slumrande skönhet. Svart och vitt i njutbart samförstånd. Ja, postern till Woody Allens Manhattan gillar jag skarpt! (Klicka för större bild.)
5 april 2008
(Förra) årets bästa filmer
Det första inlägget på bloggen hette "Årets bästa filmer". En mycket kort lista redovisades. Endast fyra filmer fanns med och jag fann det därför bäst att avsluta med följande gardering:
Om några månader är listan garanterat längre.
Ber att få återkomma då.
Nu har jag sett många fler filmer från 2007 och därmed har listan blivit betydligt längre. Dock finns det ganska många filmer kvar att se och därför garderar jag mig ännu en gång och ber att få återkomma om några månader med en slutgiltig lista.
2007 års bästa filmer
Kristen Stewart och Emile Hirsch i 2007 års bästa film (för tillfället).Notera även att ettan fått betyget 10, tvåan till och med sjuan är nior, medan åttan till tian är klockrena åttor.
4 april 2008
Idag såg jag en sopbil
Idag såg jag en sopbil. Kanske tänker ni att det inte är något speciellt med att se en sopbil och då håller jag med er. Men nu är det så att jag faktiskt såg en riktig sopbil och inte en lastbil som forslar sopor från våra soptunnor.
Våren är på väg och med våren kommer en mängd förändringar som inledningsvis brukar sammanfattas under rubriken Vårtecken. Det blir varmare, blommor slår ut och sopbilarna kommer fram.
Idag såg jag alltså en sopbil. Den var stor som en vanlig sopbil fast kanske lite rundare. Efter sig lämnade den ett gråsvartaktigt spår, nästan som om den vore en överdimensionerad snigel. Allt vintergrus intill trottoarkanten försvann. Man kan säga att gatan blev våranpassad.
3 april 2008
Veckans låtar 14
Ny lista. Nygammal etta. Mycket nöje!
2 april 2008
Tänk om alla humorprogram försvann...
Humor, humor, humor. Överallt i samhället finns det humor. Man kan säga att vi alla förhåller oss till detta på lite olika sätt. Skratta bör man, annars dör man. Humor, ett litet ord som är laddat med positiva värden. 
I media älskar man att snacka om Humoreliten och besjunga alla möjliga humorkollektiv som efter några månader visar sig vara olika delar av samma lilla komikerföretag. Ingenstans är inavel vanligare än i humorbranschen. Den enes bror är den andres far och den som ingen fader har får skaffa sig Magnus Betnér som fadder. Stå upp och var lojal och ha lite talang och snart kommer du att vara en i familjen (höhö).
Om det kan skönjas en negativitet någonstans bakom ordsvallet är det säkert så det ligger till. Med tanke på hur dränkta vi blir i slarvigt paketerad humor (ofta dålig sådan) faller det sig helt naturligt att låta gammal, bitter och uttråkad när man kommenterar tevekanalernas slentrianmässiga förhållande till skrattandet.
Alla kanaler måste ha minst tre, fyra eller fem humorprogram på ett år och alla andra nöjesproduktioner ska injiceras med lövtunna lustigheter, helst både i kvadrat och kubik. Humor är alltid inne överallt och det är synd att det ska vara så självklart. Jag är säker på att det hade producerats bättre tevehumor om alla kanaler bara gjorde ett renodlat humorprogram per kanal och år. Ett program. Ett jävla toppenprogram. Nog fan hade producenterna ansträngt sig lite mer och alla upphöjda paschor i Humoreliten (ha!) kunde få känna rädslan komma och ur den rädslan skulle suverän humor födas.
Men nu nöjer jag mig inte med det.
Jag drömmer vidare och tänker mig ett helt år där teve slutar producera humorprogram. Pausunderhållningen i melodifestivalen hade kunnat vara klassiska cirkusnummer utförda av akrobater i världsklass. (Inga clowner dock.) Nog fasen skulle folk bli underhållna ändå.
Vad skulle hända under ett år av humorförskingring? För enkelhetens skull slutar man även att producera humor på nätet och i radio. Vad skulle hända? Vad skulle hända med folket och vad skulle hända med komikerna?
Kanske skulle vanligt folk börja uppskatta verkligheten mer och mer. Att dra ett skämt i den långa kön i mataffären - strax innan kassörskan ropar efter förstärkning - skulle plötsligt bemötas med skratt, applåder och kvicka kontringar. Efter ett tag skulle nya humorfenomen uppstå. Några skulle börja med slapstick och halka på bananskal medan andra, de som helt enkelt inte är roliga, skulle bli roliga just för att de inte var roliga någonstans någon gång.
Kanske skulle seriösa program tvingas smyga in humor i sina produktioner. Janne Josefsson ska precis ifrågasätta sitt intervjuoffers felaktiga svar när ett mustigt fisljud ekar genom rutan. Skjutjärns-Janne visar inte en min och ställer sedan den nödvändiga frågan. Allt skulle vara som förr och ändå inte. Tevekrönikörerna skulle tävla om att formulera den fyndigaste hyllningen av Uppdrag Gransknings nya, djärva journalistik.
Kanske skulle vi slutligen tillåta oss att uppskatta den yrkeskår som såväl historiskt som i nutid bestått av flest torrbollar ber kvadratmeter: rubriksättarna. Plötsligt skulle vi verkligen skratta åt alla variationer på Charlotte Kallas efternamn. Plötsligt skulle vi fnissa ihjäl oss åt beskrivningen av den dansk-svenska postsammanslagningen som en affär mellan en halt och en lytt. Plötsligt skulle rubriksättarna hyllas som kungar och drottningar. Istället för Barnmorskorna, Rubriksättarna. Istället för rubrik, förvirring. "Såg du rubriken till artikeln om den nya lärarlegitimationen. Fy fan vad rolig den var!"
Ur vårt lika ofrånkomliga som naturgivna behov av att skratta skulle ny humor födas. En tillfällig humorabstinens skulle därför vara det bästa som kunde hända det här landet!
Det är dags att sluta drömma. Egentligen går ju detta humorstärkande projekt inte att genomföra. Det är till och med helt omöjligt i praktiken. Jag vill nämligen inte riskera att missa 100 höjdare på måndag...
Intressant?
1 april 2008
Näsa mot näsa
Mycket bilder och lite text. Så har det sett ut ett tag här på bloggen. Snart ska det bli bättring. I väntan på detta tänkte jag bjuda på en sportbild som jag fann på mitt skrivbord.
Idrott är på samma gång lek och blodigt allvar. Två spelare möts i en närkamp och några få sekunder senare rör de sig snabbt mot varandra. Det är en het situation i en match bland alla andra matcher i allsvenskan 2006.
Se bilden på fotbollsspelarna Joakim Nilsson och Abgar Barsom. Se all reklam på Nilssons tröja. Se Barsoms hals och hästsvans. Se allvaret. Se ilskan. Se munnarnas gapande raseri. Se en tuppfäktning näsa mot näsa.
Idrotten kan aldrig bli mer rörande, töntig eller uppblåst än i detta spända ögonblick som en vaken pressfotograf lyckades fånga så väl på bild.
31 mars 2008
Hollywoods hetaste kvinnor: # 8
På åttonde plats:
Lindsay Lohan, 21.
Filmer i urval: Freaky Friday (2003), A Prairie Home Companion (2006), Bobby (2006).
Höjdpunkt: Helt perfekt i Mean Girls (2004).
Motivering: Å ena sidan är hon hatad, hånad, häcklad och ständigt exponerad (som en av nutidens superkändisar). Å andra sidan har hon sina fans, är relativt charmig och kan skådespeleri (under rätt omständigheter). Helhetsbilden är precis så splittrad som den kan bli och jag, jag gillar miss Lohan precis som hon är...
Prognos: Oklar. Kändisskapet lär finnas kvar för all överskådlig framtid och därmed handlar prognosen om att gissa hur Lindsay lyckas hantera detta. Fritt fall och fortsatt dekadens eller mänsklig mognad och en fin filmkarriär? Det är bara att hoppas på det bästa.
Bonusfotografier (klicka för större bilder!).
30 mars 2008
Stjärnskottet: Déborah François
Déborah François, född 1987. En utmärkt skådespelerska som kan bli hur stor som helst i framtiden.
