Ingen har väl kunnat undgå att märka av lanseringen av Amanda Jenssens debutalbum. Varje tidning med någorlunda anseende har publicerat antingen intervjuer eller videoklipp eller bådadera. Förväntningarna har varit höga och igår släpptes så äntligen Killing My Darlings.
Hur har då kritiker-Sverige reagerat? En första genomgång har redan gjorts av Krook, men jag tänkte gå aningen djupare och räkna ut ett snittbetyg samt ge er några smaskiga citat (både positiva och negativa). Till sist ger jag min egen syn på skivan som jag nu hunnit lyssna igenom tre gånger (den fjärde lyssningen pågår!).
Betyg med länkar till recensioner
Fyror: AB, Corren, DN, GP, Sonic*, Sydsvenskan, UNT, DT
Treor: Groove, Kristianstadsbladet, Metro, SVD**, BT, City
Tvåa: Expressen
* Betyget 7 av 10 blir 3,5 av 5 som avrundas uppåt till 4 av 5!
** Betyget är 3 av 6, vilket gör att det totala snittet blir lägre.
Snittbetyget utifrån dessa 15 recensioner blir goda 3,17 av 5. Alltså, den genomsnittlige skivrecensenten tycker att Killing My Darlings är bra. Några tycker att den är bättre än så och en klar minoritet (Nunstedt i Expressen) att den är lite sämre. Med tanke på tidigare "Idolskivor" är detta likväl ett jättekliv framåt. Kul för Amanda!
Minnensvärda citat
Fredrika Hillervik, Dalarnas Tidningar:
Killing my darlings blir det självklara soundtracket till sommarens grillfester.
Fredrik Strage, Dagens Nyheter:
Amanda Jenssens debut är det första riktigt bra album som spelats in av en deltagare i tv-programmet "Idol".
Lisa Appelqvist, Kristianstadsbladet:
Femtiotalspjuksen börjar bli utnötta vid det här laget.
Markus Larsson, Aftonbladet:
Nattklubbsjazz från hjulångarnas tid och vintagesoul kolliderar med dagsaktuell radiopop.
Eric Klefberg, Borås Tidning:
Tyvärr verkar det som att det spretiga Idol-syndromet finns kvar – när allt Amanda behöver är ett enkelt pianokomp eller ett känsligt gitarrplock.
Johan Rylander, Göteborgs-Posten:
Det är en bra debut. Tja, till och med chockerande bra debut. Amanda har lyssnat massor på en artist som Elvis och skapar nåt slags musikaliskt kärleksbarn med honom, ett antal år senare.
Mina åsikter om skivan
Den fjärde lyssningen är snart klar och jag är redan helt övertygad om att det här är en alldeles bedårande debut. Musikaliskt finns både spets och bredd, ballader och upptempo, sammetslen sång och raspigt riv. Variationen förnöjer och imponerar. I stort sett alla låtar kan användas som singlar; ingen komposition faller ur ramen. Kanske är detta till och med så bra att det kan räcka hela vägen till ett genombrott utanför Sveriges gränser... Betyg: 8.
Blondie ligger kvar på förstaplatsen.
